Bakgrund

Versailles, Zürich och en möjlig alternativ framtid

När första världskriget går mot sitt slut och fredsförhandlingarna i Versailles inleds 1919 hålls en parallell kongress i Zürich. I Paris var andra samlingar förbjudna i samband med Versaillesförhandlingarna. Kongressen anordnades av WILPF (Women’s International League for Peace and Freedom) och syftade till att noga följa förhandlingarna och påverka respektive länders representanter på plats i Versailles. På den alternativa fredskongressen var sexton länder representerade och elva kvinnor från Sverige deltog. Agendan var att uppnå en fred som byggde på försoning och inte på den vedergällning som ansågs ligga till grund för förslaget till fredsfördrag i Versailles. Ett exempel på förslag från kongressen i Zürich var åtgärder mot rådande svält i delar av Europa, som Versaillesfördraget befarades förvärra. Men det var en diametralt motsatt linje som vann i Versailles, jämfört med den som Zürichkongressen försökte få igenom. WILPF kritiserade resultatet från freden i Versailles hårt, innehållet fokuserade på hämnd, menade man och skulle leda till ett nytt storkrig i Europa. Versaillesfreden slöts efter det som då var världshistoriens största krig. En mycket omdebatterad fred, omnämnd som “den mest misslyckade freden någonsin”. Historieskrivningen gör gällande att Versaillesfreden är en starkt bidragande orsak till andra världskriget och dess följder av andra krig och konflikter i världen. Det är i detta sammanhang dessa bilder, detta brev och detta telegram skall ses. Bilder och dokument från en tid där historien står och väger. Där Versaillesfreden sluts, trots varningar för konsekvenserna. Konsekvenser som vi alla nu känner till som en av de mörkaste perioderna i mänsklighetens historia. Vad hade hänt om Versaillesfreden hade varit en fred inriktad på försoning istället för hämnd?

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet

IKFF, den svenska sektionen av Women’s International League for Peace and Freedom (WILPF), bildades 1919. Föreningen hade liksom WILPF föregåtts av ett samarbete mellan fredskommittéer. IKFF är en feministisk fredsorganisation som vill bidra till att studera, informera om och avskaffa orsakerna till väpnade konflikter samt legitimeringen av krig.

Två av WILPFS:s grundare har fått Nobels fredspris, Jane Addams (1931) och Emily Green Balch (1946). IKFF är även aktiva i en global nedrustningskampanj kallad ICAN, som tilldelades Nobels fredspris 2017. IKFF var även engagerade i bildandet av Nationernas Förbund.

Matilda Widegren

Matilda Widegren (1863-1938) var en svensk lärare, freds- och människorättsaktivist. Hon var ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet från bildandet 1919 till 1934. 1935 bildade Widegren tillsammans med andra frivilliga organisationen Internationella foyern i Stockholm. Organisationen erbjöd stöd och hjälp till flyktingar.

”Kan vi inte säga att hela mänskligheten i stort är ett offer för sådana tvångstankar som att ont måste mötas med ont, våld bekämpas med våld?” (Ur Widegrens morgonbön vid “Skolornas fredsdag 1925)

Virendranâth Chattopaðhyâya

Virendranâth Chattopaðhyâya (Chatto) (1880-1937) var en indisk revolutionär som kämpade mot kolonialism och imperialism.

“Chatto was intellectual and witty, but he impressed me as a somewhat crafty individual. He called himself an anarchist, though it was evident that it was Hindu nationalism to which he devoted himself entirely.” – Emma Goldman, an anarchist political activist, and writer.
Virendranâth Chattopaðhyâya

Utdrag ur Zürichfördraget:

“This Congress holds that the peaceful progress of the world can only be assured when the common interests of humanity are recognized in the establishment of a league of nations which shall represent the will of the peoples and promote international cooperation. It therefore records its satisfaction that the idea of a League of Nations, regarded as impracticable by the majority of people at the time of the Congress of Women at the Hague in 1915, has become so widely accepted; that, incorporated in the armistice terms on November 11, 1918, it was agreed to, both by the Allied and Associated Powers and by Germany. But the Congress regrets that the Covenant of the League, now submitted by the Allied and Associated Powers, in many respects does not accord with the fourteen points laid down as the basis for present negotiations, contains certain provisions that will stultify its growth, and omits others, which are essential to world peace.”
https://wilpf.org/wp-content/uploads/2012/08/WILPF_triennial_congress_1919.pdf.